Du använder en föråldrad webbläsare som vi tyvärr inte stödjer!
Testa någon av dessa kostnadsfria moderna webbläsare:
Hämta Chrome Hämta FirefoxRöntgenstrålning
Röntgen inom tandvården innebär att man som patient utsätts för röntgenstrålning. Denna information är riktad till dig som är patient i tandvården, för att du ska förstå nyttan med att göra en röntgenundersökning, och att den också är förenad med en liten risk på grund av den stråldos du får vid bildtagningen. Risken är alltid låg, men du som patient ska känna till att den finns. Inom tandvården är stråldoserna och riskerna väldigt låga.
Röntgen används för att ta bilder av kroppens inre. I samband med att en bild tas utsätts man för röntgenstrålning. Dessa bilder behövs för att kunna upptäcka sjukdomar eller som hjälp vid vissa behandlingar.
Röntgenbildtagning är många gånger avgörande för att kunna ställa rätt diagnos, vilket är till nytta för dig som patient. Tandvården arbetar alltid efter principen att nyttan från röntgenundersökningen ska vara avsevärt större än riskerna.
Det är finns ingen ökad risk att ta röntgenbilder av tänderna eller huvudet under graviditet. Tänderna och huvudet är inte i närheten av fostret och det behövs inget blyförkläde över magen.
Intraoral röntgen är den absolut vanligast förekommande röntgenundersökningen i Sverige. Den används vanligen för att tidigt upptäcka karies eller tecken på tandlossningssjukdom. Röntgenstrålningen som passerar genom tänderna fångas upp av en film, en digital sensor, eller motsvarande mottagare som placeras i din mun.
Den intraorala röntgenundersökning leder till en extremt låg stråldos i jämförelse med andra röntgenundersökningar.
Ibland kan tandläkaren behöva ta en profilröntgen (kefalografi), som vanligen används vid tandreglering eller för att bestämma överkäkens och underkäkens läge i förhållande till varandra. En profilröntgenbild motsvarar ungefär strålningen från fyra intraorala röntgenbilder.
Det finns även andra mer omfattande röntgenundersökningar, såsom panoramaröntgen (OPG), där man avbildar hela bettet och omgivande strukturer i en och samma bild. Den används bland annat för att följa bettutveckling hos barn och ungdomar, eller som översikt av käkar och tänder.
En panoramabild motsvarar ungefär strålningen från tio intraorala röntgenbilder.
Dental tomografi (CBCT) används för att få tredimensionella bilder. De tredimensionella bildernas undersökningsområde kan variera i storlek från enstaka tänder upp till att hela skallen, och används till exempel för utredningar inför kirurgi, eller inför tandimplantatbehandling eller då konventionell röntgen är tillräcklig. CBCT är den utrustning som inom tandvården som ger högst stråldos, och samtidigt mest information.
En CBCT undersökning motsvarar ungefär stråldosen från 40 till 60 intraorala röntgenbilder.
Trots att nyttan med röntgenundersökningen är stor, kan man teoretiskt räkna fram en liten ökad risk att få cancer senare i livet. Uttrycket effektiv dos är används för att ange hur stor risken med en undersökning är, och har enheten millisievert (mSv).
Den naturliga bakgrundsstrålningen som vi dagligen får i oss från rymden, vår egen kropp och från marken (radon ej inräknad) ger en årlig stråldos på 1-2 mSv, vilket per timme motsvarar en stråldos på 0,0001-0,0002 mSv.
En stråldos på 0,0001 mSv kan jämföras med en vanlig intraoral tandröntgen undersökning, med två bilder, som ger en ungefärlig stråldos på 0,005 mSv, eller en flygresa till New York (enkel resa) som ger en ungefärlig stråldos på 0,05 mSv, eller en mammografiundersökning (screening) ger en ungefärlig stråldos på 0,2 mSv.
Att avstå från undersökningen innebär vanligen en större risk. Tandvårdspersonalen ser till att din undersökning är berättigad – Det vill säga att nyttan med undersökningen alltid överväger risken med att göra den.
Fråga gärna din tandläkare eller tandhygienist om du undrar över något!
1177 Vårdguiden. Tandröntgen (Online: 2020-09-18):
Strålsakerhetsmyndigheten – Bakrundsstrålning (Online: 2020-09-18)